Stefan Holm har en unik förmåga att hoppa högt. Den förmågan bygger på fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lär mig tekniken för höjdhopp kommer jag också att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, då jag kanske saknar vissa fysiska förmågor. Förutom fysiska förmågor behöver en höjdhoppare även kunskaper som han förvärvar under sin träning tillsammans med sin tränare. De behöver tillsammans ett språk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt.En viktig ingrediens för att odla fram ett yrkeskunnande är kommunikationen och med den, språket.

Inom en yrkesgrupp finns det en samlad kunskap och ett yrkeskunnande. En stor del av denna kunskap är outtalad och svårdefinierad. När man överför arbetet till en datormiljö kan det vara av intresse att utforma programvaran på ett sådant sätt att användarna får möjlighet att utnyttja detta kunnande även här.Genom att undersöka hur användare arbetar med ett verktyg, som uppenbarligen är designat för att hjälpa användare genom att låta dem utnyttja sin tidigare kunskap inom området, vill vi söka svar på hur detta kan fungera och vilka för- och nackdelar det medför.Det verktyg vi använde för vår undersökning var Reason 2.5, ett musikprogram som erbjuder en simulering av en verklig studiomiljö.Vi har under testerna sett tydliga tecken på att användarna utnyttjar sitt tysta kunnande i stor utsträckning då de arbetar med gränssnittet. Det stora användandet av metaforer och simuleringar gör att användarna känner igen sig, men det innebär också begränsningar i möjlig arbetsgång. Vi har även sett att man med denna typ av gränssnitt kan erhålla en låg inlärningströskel utan att inskränka på experters möjlighet att arbeta effektivt.

Syftet med denna studie var att genom kvalitativa samtalsintervjuer med elva anställda i två olika konsultföretag få en inblick i hur deras syn på tyst kunskap samt kunskapsöverföring av tyst kunskap såg ut. Vi har i uppsatsen redovisat de intervjuades uppfattningar och åsikter angående dessa ämnen, främst utifrån fyra infallsvinklar. Dessa är: hur informanterna ser på kunskap och tyst kunskap, informanternas syn på kunskapsöverföring av tyst kunskap samt de eventuella svårigheter informanterna ser med överföring av tyst kunskap. Vårt resultat visar att de intervjuade vid företagen är väl medvetna om kunskapsbegrepp och dess vikt för deras arbetssituation..

Denna studie syftar till att inom fältet knowledge management, samt ur ett situerat lärandeperspektiv, skapa en ökad förståelse för hur medarbetares tysta yrkeskunnande synliggörs, delas, integreras och reproduceras i organisationen. För att möjliggöra undersökandet av detta syfte har tre frågeställningar definierats;I vilka situationer synliggörs tyst yrkeskunnande?Hur delas tyst yrkeskunnande?Vilken roll spelar organisationskulturen för delande av tyst yrkeskunnande?Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer på det undersökta fallföretaget. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Säljös (2005) situerade lärandeperspektiv, Alvesson & Kärremans (2001) modell Four Knowledge Management Approaches samt Nonaka & Takeuchis (1995) SECI-modell. Studiens resultat visar att det förekommer tyst yrkeskunnande i verksamheten och att detta kunnande i stor utsträckning handlar om organisationskännedom, relationsmässiga kunnanden samt identifiering med förebilder.

Vår rapports syfte är att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sätta ord på, alltså den tysta kunskapen. Vi vill även belysa eventuella likheter och skillnader som finns i våra respektive arbete vad gäller förmedlandet av tyst kunskap..

Ingången till ämnesvalet är att jag varit yrkesverksam som målare. Studiens syfte är att undersöka hur elever på gymnasieskolans målarprogram formulerar sig om och synliggör sin kunskap inom spacklingsarbete. Ett delsyfte är att undersöka hur bedömning av elevers kunskap inom spacklingsarbete kan förbättras samt att försöka ta reda på vilket sätt kan man förbättra möjligheten för bedömning inom tyst kunskap. I detta fall valde jag att fokusera på spackelkvallitet beroende på att det dels är en central brytpunkt men även att det är relevant för mitt kommande roll som yrkeslärare.Ett centralt begrep i studien är tyst kunskap. Schön skriver om tacit knowledge som kan översättas till tyst kunskap liksom Polanyi.

Jag har skrivit en essä om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag använder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsområdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. Essäformen är mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfråga är: hur fångar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vårt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap?.Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter.

Vår upptäcktsresa bygger på att få fram så mycket information som möjligt om vad tyst kunskap är. Vi har intervjuat yrkesmän som besitter lång rutin från både våra yrken, elektrikeryrket samt kökschefyrket, samt ett par professorer och höra vad de hade att säga om vad begreppet tyst kunskap innebär. Vi frågade även hur vi som lärare på bästa sätt skall lära ut kunskap som är tyst till gymnasieelever och hur vi skulle kunna lära ut och sätta ord på ett handlande som är svårt att sätta ord på. Med våra intervjuer och genom bilddokumentation försöker vi visa vad fallenhet för yrket är och hur man ser eller genomför ett jobb på ett fackmannamässigt sätt. Efter analys av intervjuerna kom vi fram till att man skall försöka lära ut och att man skall berätta om den tysta kunskapen.

Syftet med mitt arbete är att belysa vilka metoder som finns för att eleven ska lära sig multiplikationstabellen, och vikten av utantill kunnande av multiplikationstabellen för eleven. Arbetet tar upp viktiga faktorer som påverkar kunnandet av multiplikationstabellen t.ex. miniräknaren och forskning om minnet. För att kunna uppfylla mitt syfte intervjuade jag tre erfarna pedagoger som uttalar sig om detta. Jag studerade vad pedagogerna anser om utantill kunnande av multiplikationstabellen, vilka metoder de använder för att lära ut tabellerna och vad de anser om miniräknaren som hjälpmedel.

Bakgrund:Samtidigt som konsulter måste tillhandahålla ny och professionell expertis verkar de i en föränderlig omgivning där gårdagens kunskap snabbt blir utdaterad. Få studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstå om osäkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter.Syfte:Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsättningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förståelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulterna.Metod:Arbetet består av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger där datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer.Slutsatser:Organisatoriska förutsättningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt är ett öppet arbetsklimat där samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap.

Klinisk blick är en term som frekvent återkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den återfinns ofta i samband med klinisk bedömning och somen övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och då tätt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var attundersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel.  För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att säkerställa att kunskapen stannar inom organisationen är det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anställda. En viss form av kunskap, så kallad tyst kunskap, är svår att uttrycka och blir därför svår att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar därför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som påverkar hur väl en sådan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har använts.

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av tidigare forskning undersöka hur grundskollärare kan arbete med matematikundervisning via problemlösning för att utveckla elevers matematiska kunnande; arbetets fokus är undervisning i årskurs 4?6. För att ta reda på hur lärare kan arbeta med matematikundervisning via problemlösning har olika studier avseende arbetsmetoder, uppgiftstyper och lärarroller samt deras effekt på elevers kunnande bearbetats.Resultatet av denna studie visar att matematikundervisning via problemlösning kan ha positiva effekter på elevers kunnande i matematik. Lärare kan genom att överlåta ansvar åt eleverna, arbeta för en god klassrumskommunikation som utgår ifrån vad elever kan och skapa möjligheter för elever med olika förkunskaper, stödja dem i deras kunskapsutveckling.Resultatet visar att elever har möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, resonemangsförmåga och kommunikationsförmåga genom detta arbetssätt. Huruvida elevers procedurförmåga utvecklas är inte lika tydligt men några av studierna tyder på att procedurförmågan kan utvecklas genom val av problem och hur lärare följer upp problemet.

Den tysta kunskapen karaktäriseras ofta av att det är abstrakt och svårt att definiera vilket har gjort att detta benämns som ?tyst?. Denna studie har som syfte att undersöka medarbetares uppfattning om hur dem upplever att kunskapsöverföring sker och om medarbetarna reflekterar själva över tyst kunskap. Vidare är syftet att undersöka hur den tysta kunskapen kan synliggöras och tillvaratas inom deras arbetsplats. Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fyra respondenter.